Årets grønlandske ENC-produktion udgivet: Nye søkort for tre nøgleområder

16-12-2025

Geodatastyrelsen er nu i mål med årets produktion af elektroniske søkort (ENC) til Grønland. Med færdiggørelsen af de sidste kort ultimo november 2025 er en række nye og opdaterede dækninger nu tilgængelige via Geodatastyrelsens officielle distributører. De færdige kort, som er udviklet i et tæt dansk-grønlandsk samarbejde, giver sejladsen ved Upernavik, Uummannaq og Sisimiut et mere præcist og detaljeret grundlag.

Geodatastyrelsen har nu afsluttet 2025-produktionen af nye elektroniske søkort til Grønland. Arbejdet er udført inden for rammen af aftalen med Departementet for Boliger, Infrastruktur og Yderdistrikter (IAIN), og alle aftalte ENC-produkter for 2025 er nu udgivet via Geodatastyrelsens officielle distributører. De nye og opdaterede kort understøtter et solidt navigationsgrundlag i nogle af Grønlands mest trafikerede farvande.

Nye data omsat til mere detaljerede søkort

I 2025 er der særligt blevet prioriteret nye ENC-dækninger i områderne ved byerne Upernavik, Uummannaq og Sisimiut i Grønland. Her er ny søopmåling, mere detaljeret kystlinje samt flere registrerede skær og lavvandede områder nu indarbejdet i de elektroniske søkort.

”Årets produktion af elektroniske søkort indarbejder de tilgængelige opmålinger og data fra de områder, der nu er dækket af elektroniske søkort. Det er med til at give brugerne et mere aktuelt og detaljeret navigations- og datagrundlag for sejladsen i de berørte farvande.”, siger Allan Idd Jensen kontorchef i Geodatastyrelsen.

Billede: Oversigtskort med de producerede ENC-områder ved Upernavik, Uummannaq og Sisimiut.

Fleksibel produktion og løbende udgivelse

Produktionen af elektroniske søkort for Grønland sker inden for rammen af den gældende aftale mellem Grønland og Danmark, som sætter retningen for søkortarbejdet. I takt med at de enkelte kort er blevet færdiggjort, er de løbende blevet gjort tilgængelige via Geodatastyrelsens officielle distributører. Med færdiggørelsen af årets sidste produkter er hele 2025-produktionen nu udgivet, og de nyeste opmålinger og data er omsat til opdaterede elektroniske søkort for de dækkede områder.

Samarbejdsaftale: fra papirsøkort til digitale ENC

I 2024 reviderede Geodatastyrelsen og Departementet for Boliger, Infrastruktur og Yderdistrikter den fælles aftale fra 2009 om produktion af søkort til Grønland. Med revisionen blev fokus flyttet fra papirsøkort til elektroniske søkort, så produktionen i højere grad kan tilpasses de aktuelle behov hos grønlandske brugere.

Skiftet til ENC giver parterne større fleksibilitet til at prioritere kortlægning dér, hvor behovet er størst – både i områder med ny eller forbedret søopmåling og i farvande, hvor der er særlig efterspørgsel. Målet er en mere behovsstyret og tidssvarende søkortproduktion, der understøtter sejladssikkerhed og effektiv udnyttelse af nye hydrografiske data.

Ukioq manna Kalaallit Nunaanni immap assigi ENC-iit nutaat saqqummiunneqarput: Sumiiffinni pingaaruteqartuni pingasuni immap assigi nutaat

Geodatastyrelsi maanna naammassivoq Kalaallit Nunaanni immap assiginik elektroniskiusunik (ENC) ukioq manna suliaqarnermini. 2025-imi novembarip naanerani immap assigi kingulliit naammassinerisigut sumiiffinni immap assigi arlallit nutartikkat Geodatastyrelsip pisortatigoortumik siammarterissutaani pissarsiarineqarsinnaalerput. Immap assigi naammassisat qallunaat kalaallillu qanimut suleqatigiinnerisigut inerisarneqarsimapput, taakkulu atorlugit Upernaviup, Uummannap Sisimiullu akornani imaatigut angalaneq eqqornerusumik immikkuaaluttortaqarnerusumillu tunngavissaqarluni pisinnaalerpoq.

Maanna Geodatastyrelsip Kalaallit Nunaannut immap assiginik nutaanik elektroniskiusunik 2025-imi sanaartornini naammassivaa. Suliaq Ineqarnermut, Attaveqaasersuutinut Isorliunerusunullu Naalakkersuisoqarfimmik (IAIN) isumaqatigiissutip sinaakkutaata iluani ingerlanneqarsimavoq aamma immap assigi ENC-iusut 2025-imut isumaqatigiissutaasimasut tamakkerlutik Geodatastyrelsip pisortatigoortumik siammarterissutaani pissarsiarineqarsinnaalerput. Immap assigi nutaat nutartikkat Kalaallit Nunaata sineriaani angallaffiunerpaat ilaanni sumiissusersiornissamut tunngavissanik qajannaatsunik tunngaviliipput.

Paasissutissat nutaat immap assiginut immikkuualuttortaqarnerusunut nuunneqarput

2025-imi immikkut Kalaallit N unaanni sineriak Upernaviup, Uummannap Sisimiullu akornanniittoq ENC-nik immap assiginik pilersitsivigineqarnissaa salliutinneqarsimavoq. Matumani imaani uuttortaanerit, sineriak ersarinneruslersillugu, kiisalu ikkarluit ikkannerillu amerlanerusut nalunaarsorlugit immap assiginut elektroniskiusunut ilanngunneqarput.

“Ukioq manna immap assiginik elektroniskiusunik suliaqarnermi sumiiffinni pineqartuni nalunaarsukkat paasissutissallu pissarsiarineqarsinnaasut maanna immap assiginut elektroniskiusunut ikkussuunneqarput. Taakku sineriammi pineqartumi sumiissusersiornissamut paasissutissanillu tunngavissaqarnissamut nutaanerusunik immikkuualuttortortaqarnerusumillu atuisunut periarfissaqalersitsipput, “ taama oqarpoq Geodatastyrelsimi allaffimmi pisortaq Allan Idd Jensen.

Asseq: Upernaviup, Uummannap Sisimiullu akornani sineriammi ENC-sumiiffiit atorlugit immap assigi.

Eqaatsumik tunisassiorneq ingerlaavartumillu saqqummersitsineq

Kalaallit Nunaannut immap assiginik elektroniskiusunik tunisassiorneq Kalaallit Nunaata Danmarkillu akornanni isumaqatigiissutip atuuttup, immallu assiginik suliaqarnermut sammiviliisup iluani ingerlanneqarpoq. Immap assigi ataasiakkaat naammassisarneri ilutigalugu Geodatastyrelsip pisortatigoortumik siammarterissutaani pissarsiarineqarsinnaalersarput. Ukiumi tunisassiassat kingulliit naammassinerisigut 2025-imi tunisassiarineqarsimasut maanna saqqummiunneqarput, taamaalillunilu sumiiffinni pinqartuni immap assigi elektroniskiusut uuttortaanernik paasissutissanillu nutaanerpaanik imaqalerput.

Suleqatigiinnissamut isumaqatigiissut: immap assigi pappiaqqaniit ENC-nut digitaliusunut

2024-imi Geodatastyrelsip aamma Ineqarnermut, Attaveqaasersuutinut Isorliunerusunullu Naalakkersuisoqarfiup 2009-mi isumaqatigiissut, Kalaallit Nunaannut immap assiliornissamik isumaqatigiissut nutarterpaat. Nutarterinermi immap assigisa pappiaqqanik sananeqartarnera allanngortinneqarpoq immap assigi elektroniskiusut salliutinneqalerlutik, taamaalilluni kalaallit atuisut maannakkut atorfissaqartitaannut tunisassiorneq naleqqussarneqarluni.

ENC-nik atuilernikkut illuatungeriit eqaannerusumik sumiiffinni immap assiliornissaanit salliutitsisinnaalerput, pisariaqartitsinerup annertunerpaaffia aallaavigalugu - sumiiffimmi nutaamik pitsaanerusumillu imaani uuttortaanermik peqarfiusuni aamma imartani annertuumik pisariaqartitsiffiusuni. Tamatumani siunertarineqarpoq immap assiginik sanaartorneq pisariaqartitsinermik nalitsinnullu naleqqussaanermik tunngaveqassasoq, imaatigut angallannerup isumannaallisarneqarnissaa pingaartillugu aammalu immap pissusaa pillugu paasissutissat nutaat atorluarnissaat siunertaralugu.

Kontakt

Geodatastyrelsen
Område:Søkort og Marine Data
Telefon:+45 7254 5000